En veganjävels betraktelser

Inatt kommer bli rätt sömnlös, det är en sak som är säker. Jag har gått som på nålar hela dagen, rastlös och nervös, har knappt kunnat sitta stilla alls.

Imorgon ska jag för första gången i mitt liv börja i en klass där jag inte känner en kotte, med social fobi i bakfickan är det inte särskilt lyckat och jag är rädd att det kommer bli så att jag klämmer in mig själv i ett hörn med en bok medan andra lär känna varandra. Jag vet att ifall jag inte lyckas få mig själv att trivas kan jag inte gå kvar, för jag orkar inte känna mig som om jag inte har någonstans att ta vägen så fort jag inte sitter på lektion i 3½ år till, sådant blir bara plågsamt.

Engelskan oroar mig också, och själva pluggandet. Jag vet inte om jag kommer ha ork att studera så mycket som jag borde, om mitt huvud och min mage kommer klara av kraven.

Allting med skolan oroar mig, även om jag är medveten om att en stor del är i onödan. Jag måste bara ta mig dit och se hur saker och ting går, tvinga mig själv att prata med människor även om det är jobbigt och försöka ta studierna med lugn och ro istället för att stressa sönder mig så fort det dyker upp en utmaning. Det är inte så svårt att klara av saker som jag alltid lyckas göra det till.

Ska börja masa mig i säng, även om det känns rätt meningslöst att ens försöka sova. Kanske kan jag tvinga T att sjunga en godnattsång (eller möjligtvis åtminstone få mig att hålla käften och sova).


Godnatt världen (godnatt Molgan)

- L