En veganjävels betraktelser

Jag är inte teolog, och inte heller självtitulerad Bibelexpert, men när människor påstår att Gud har sagt att vi bör äta djur håller jag inte med. Det gjorde han nämligen inte.

Allra första kaptilet i Bibeln säger klart och tydligt vad det från början var meningen att vi, och alla andra djur omkring oss, skulle äta; "Gud sade: 'Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta.' Och det blev så." (1 Mos 1:28-30)

Att människan senare om och om igen använde sin fria vilja för att göra dumheter som krävde eftergifter från Gud, och därmed också tillåtelsen att äta kött, är en annan sak. Från början, i den renaste avbilden av Gud, var vi menade att vara rena vegetarianer.

- L

Den naturliga tankegången för mig när det kommer till naturkatastrofer, eller negativa händelser överlag, är att det tyder på att det inte finns någon Gud. Det är det klassiska teodicéproblemet: om Gud finns, varför låter han sådana saker ske?

I och med tsunamin i Japan har jag dock fått nya intryck från personer i min omgivning, ett totalt annat sätt att se på saken. En vän till mig kommenterade det med att katastofer som denna bevisar att det finns en Gud, att livet här på jorden inte är viktigt, för det kan slås sönder i ett ögonblick.

Jag älskar att ha människor omkring mig som inte tänker och tycker som mig, det ger en chansen att fundera om, vända och vrida på saker och ting. Kanske kommer man ändå fram till samma sak som innan, men isåfall är man bara ännu mer säker. Eller så börjar man tänka på ett annat sätt och livet får en ny vändning.

- L

En liten fundering såhär i början av min återgång till skolvärlden:

Enligt bibeln skapades kvinnan av mannens revben,
men enligt biologin är det kvinnan som är den basala individen som den manliga individen sedan modifieras ifrån.

Hur går detta ihop, undrar jag?

- L